Dessa bilder togs på mig och Bella i augusti. Varje gång jag går in i detta album så blir jag så himla glad över att se en sån fin häst som jag faktiskt äger. Men sedan så blir jag även arg och ledsen över hur dåligt jag mådde efter detta pass. Det gick verkligen riktigt uselt och när jag fick se istället de hundratals dåliga bilderna (som man egentligen inte lägger ut) så bestämde jag mig för att aldrig mer rida "dressyr" på Bella. Inte på de sättet iallafall.

Jag har aldrig ridit på ett så dumt sätt i hela mitt liv förut dvs ryck i munnen, in me hälar osv. Men jag hade verkligen fastnat i helt fel typ av ridning då..
Bara för att få dessa kort då det ser så himla lätt och enkelt och hör och häpna HARMONISKT ut. Men så är inte faller i verkligheten...

 

Visst, det är väl egentligen en självklarhet att man lägger ut de bästa bilderna, men när man ser på resten utav bilderna "de dåliga bilderna" alltså, att hästen gapar med munnen eller kanske att händerna inte ens är jämns med varandra så tror jag att det är dags att börja fundera över hur du egentligen rider, inte bara lägga de bilderna i sopkorgen.

Efter detta ridpass pratade jag lite med Lina över hur min ridning hade spårat och vi kom iallafall fram till att Bella skulle inte få bli utsatt med den ridning jag hade fastnat i. Hon fick alltså gå i hagen med sina kompisar istället för att hon skulle få slippa de obehag som jag förmodligen gav henne. 
Bella har alltid varit den hästen som alltid har velat arbeta och göra saker, men så kommer vi till de stunder då hon vägrar gå en meter framåt. Det var alltså ett rop på hjälp eller ett högt STOPP från hennes sida. 
Och vi lyssnade, och det gör mig faktiskt stolt över oss!

Om hon ska ridas nu, så rids hon på ponnyhackamore eller mjukt böjligt gummibett med anatomiskt träns.
Men även om jag har en snäll utrustning nu så betyder inte de att jag fortfarande rider likadant, ner usch och fy. Jag spyr på dessa bilder. Har ändrat på mig helt när jag rider och det känns så himla bra!!

Varför jag lägger ut de här bilderna är för att jag vet att det finns så himla många andra där ute som det är precis likadant för, som fastnar i samma ridning och tror att "det är så man rider"... Tänk om!!
De fina bilderna där längst upp är inte ärliga någonstans...