Ikväll blir  plugg för min del, medans halva min familj är på kalas och resten är ute och rastar skotrarna... Kändes lagomt surt. Tur jag har godis att gotta mig med medans jag pluggar!

Idag var jag ute med Brunisen, han var glad över att få komma ut.

Till en början red jag bara igenom han lite grann, de går aldrig att få honom igenom riden tillräckligt så man verkligen har han där han ska vara, lyssna på hjälper osv. Utan han ska alltid stressa, alltid veta vart dom andra hästarna är och går aldrig att få honom koncentrerad på just mig. Under den tid jag har ridit honom så har han allitd varit så. Och jag har som bara ridit honom konstant i några månader trotts att vi haft honom i snart 2 år.

Nog har jag ridit honom förut de har jag, men bara de gångerna jag har känt mig tvingad. Jag tyckte inte om Brunis förut i ridinigen, egentligen gör jag de inte nu heller, men det fungerar iallafall. Och jag rider honom för hans & mitt bästa. För att han ska bli aktiverad, och för att jag inte ska få ridabstinens... 

Iallafall så fortsatte jag sedan passet på en ganska lång raksträcka på våran ena äng, där vi plumsade i någorlunda djup snö. Tills jag, eller snarare han fattade galopp och tog den där sträckan i galopp 5 gånger. Sedan gav jag mig.

Varav 4 sträckor i valfritt tempo och 1 sträcka i lite mer samlad galopp. Idag räckte det med fem sträckor för köttbullen. Fortsätter jag så här varje dag och ökar på någon sträcka då och då så kommer fet-magen nog vara borta! ;)