En dag som denna sitter en pizza så jädrans bra alltså! Är ganska utmattad efter denna jobbiga skolvecka så jag vet inte vad jag ids göra ikväll. Det var tänkt att jag skulle åka till Burträsk och umgås med lite folk men det vet jag inte om jag orkar göra faktiskt...
Sedan så tyckte Emma att jag skulle åka till ridhuset med någon häst och trimma dressyr, men det var mamma för trött för att göra. Eftersom att det är hon som är chaffisen så styr hon ju lite över när jag ska åka dit osv. Så det får bli en annan gång helt enkelt!

Förresten, så himla grymma ni har blivit på att börja kommentera. Blir så himla glad! Fortsätt gärna med det! :D

Träning på schemat idag inför Hanna. Lite sådär extra glad över att det var hoppning!

Träningen gick sådär, Cosmo var duktig och gjorde det jag bad om (som han alltid gör) men det var bara något som inte kändes bra. Filmerna såg förjävliga ut och näe det kändes bara inte sådär bra som det brukar. 
Dock fick jag till Cosmos position på huvudet idag, yey. Han krullar ju sig väldigt gärna men idag släppte jag efter mer på tyglarna och styrde mer benen vilket fick upp huvudet på honom bättre och det gick bättre att lägga han på hinderna! 

Men som sagt så var det något som inte kändes bra. Men det kan inte alltid kännas bra så jag får väl bara tagga till lite till nästa gång i stället och skärpa till mig!

Det var någon som undrade vad som skulle hända med Bella ifall jag flyttar.

Asså det är ju bestämt att jag ska flytta med Cosmo, vart är ju bara inte bestämt än. 
Men svaret på frågan om vad som ska hända med henne är ganska så enkelt. Vi bor ju på en hästgård här i Skellefteå med 4 boxplatser och en lösdrift, just nu står alla 5 hästar på lösdrift vilket är det optimala för hästarna och dom trivs så himla bra. 

Bella har ridits de senste månaderna max kanske 15 gånger, varför? Jo, Bella går barfota (som alla andra hästar förutom Cosmo) och antingen har det varit glashalt ute eller så har det varit runt 20-30 minus. Sedan så är hon helt enkelt inte intresserad utav att vara i ridhuset eller träna dressyr/hoppning överhuvudtaget. Det är en galopphäst jag äger, enda ut i hovspetsarna. 

 

Så om ingen förstog så kommer Bella att få bo kvar här hemma på gården. Hon och Brunis går nästan inte att sära på varandra länge. De har ju stått med varandra i snart 3 år och dem är som svanar, kan inte leva utan varandra.

Jag vet att alla hästar har det så otroligt bra här hemma, mina föräldrar är de som fixar allting som höbalar vatten och har uppsikt 24/7.

Vi gör eget hö på sommaren så vi har det bästa och finaste höet!

Jag kommer aldrig någonsin tänka taken ens på att lämna henne till någon annan, det skulle jag aldrig någonsin kunna leva med. Hon kommer att få leva sina sista år här hemma på gården, ingen annanstans. 
Jag skulle mer än gärna vilja ta med henne ner till Skåne eller Piteå och jag skulle kunna betala för det också, men det är bara det att hon trivs inte någonstans än med Brunis. Home is were Brunis is. Typ exakt så. 

 

Ni som inte vet så är Bella snart 21 år gammal! hade hon varit yngre så hade jag inte köpt någon ny häst utan då hade det varit jag & Bella och då hade vi satsat på galopp!
Hon kommer alltså få gå i pension då jag åker. 

Ni får tycka att jag låter självisk som inte låter någon annan få ta över henne så hon får röra på sig. Men tanken finns att jag kanske skaffar en medryttare. Det är bara lite krångligt då jag bor 2 mil ifrån staden och sedan så är jag riktigt kräsen över vem som rider henne, det är inte många som får rida henne alltså!

För att vara schysst emot mina föräldrar så har jag inte tänkt att skriva upp något sådär jätte dyrt på önskelistan till min födelsedag.

Det jag vill ha mer än allt är en tatuering. Något som alltid kommer att följa med mig och som betyder så himla mycket. 
Ett B för Bella bakom mitt vänstra öra. 

Kärleken till henne är oändlig och kommer aldrig på något vis att svalna utan blir bara starkare för varje dag. 
Skulle kunna tatuera in Bella i pannan och bära det med stolhet, så mycket betyder hon för mig, fast till och med mer.
Men bakom örat skulle sitta perfekt, ett fint litet krusidulligt B. Så himla vackert!

 

Sista terminen på årskurs nio rullar igång med stormande fart. Tidpunkten är här då det är dags att välja gymnasium, någon känner enorm press över vilket val som kommer att styra dess liv och någon annan kanske känner sig väldigt lättad av sluta grundskolan och att valet är väldigt enkelt.

Jag känner mig varken stressad eller stensäker, jag är lugn men kluven.

Min framtid är redan solklar så där behöver jag inte fundera över någonting, jag utbilda mig till Hippolog med inrikting till ridlärare. Jag vill alltså bli en bra tränare. 

Detta är för att jag vill bli hästförsäljare och kunna rida hästarna på bästa sätt. 

Då vill jag alltså börja ett bra ridgymnasie med bra förutsättningar för träning. Alltså bra tränare, bra ridhus med bra underlag, bra ridvägar, allt på samma ställe. 

I början utav ht-13 alltså i början utav 9an så var jag fast bestluten om att gå i Svedada/Bökeberg Sveriges ridgymnasium efter att varit där och hälsat på. Det är alltså nere i skåne, och tyvärr är det lite långt bort. Men jag var som sagt fast besluten att söka dit, det verkade vara ett ridgymnasium med bra kvalité! Fredrik Jönsson som hopptränare, super fin anläggning!!!, och helt gratis med stallplats, hö är gratis. Bara foder alltså tex krafft som kostar och spån & gödselhantering. Sedan så får Cosmo vara med på mina ridlektioner så han kommer att vara färdig utbildad då eftetr tre år när jag tar studenten!

Men så fick distansen mig att tänkta om... 140 mil hem, kommer jag att klara det?

 

Det började diskuteras mellan mig och en kompis att söka till Piteå, var helt inne på att gå där tills idag då det fick mig att tänkta om ytterligare... Det gymnasiet har ingenting som jag vill ha. Jag kommer att bo på skolan vilket kommer att kosta lite sedan så finns inte någon som helst möjlighet att ha Cosmo där, närmaste stall ligger 20 minuters gå avstånd bort. Jobbigt att gå lite mer än 40 minuter per dag. Plus att det då kommer att kosta säkert 2000 i månaden att stalla upp honom någonstans. Sedan får han inte vara med på mina ridlektioner heller. Så då måste jag börja köpa lektioner till mig och Cosmo vilket kommer att bli några hundra i månaden ytterligare. 

Så alltså kommer det att bli billigare för mig att gå på ett bättre gymnasium.
Det är mycket att fundera över...
Betala mer och gå på ett sämre gymnasium som är 8 mil hemifrån, eller betala mindre på ett bättre gymnasium 140 mil hemifrån ?? Vad hade ni gjort??

Först vill jag bara säga att ni är grymma som håller statisiken på plats trots att jag inte bloggat som jag ska de senaste dagarna. 

Jag känner mig mycket bättre idag faktiskt, ville inte åka tills skolan idag egentligen men jag tog mig i kragen och satte mig på bussen ändå. Kanske var det gröten imorse som gjorde att jag pallade gå klart alla lektioner istället för att åka hem?

Cosmo stog igår och jag vet inte om jag orkar ta ut honom idag heller.. Det är kolsvart ute och vi har inte fått upp någon lampa än vad jag vet... 

Dock så brukar jag inte vara den lata av mig när det kommer till träning så jag får ganska dåligt samvete ifall att jag låter honom stå idag igen. Eller är det bara mänskligt? Nä fuck that, Cosmo ska ut.

 

Senare hade jag tänkt att kasta in ett litet inlägg om mina gymnasie tankar osv. Kika in då för jag vill mer än gärna höra vad ni tycker om mina idéer. Kommer troligtvis att söka imorgon, så ni måste kolla ikväll!!

 

Nu ska jag ut i stallet och ge Cosmo massor utav mat och sedan trimma i mörkret lite, Suck på mörkret!

Har inte bloggat på hela helgen men min psykiska ohälsa har tagit över en aning. 

Har även ridit ett utav de sämsta hopp-passet någonsin med Cosmo i lördags. Flög av 2 gånger och kan säga att mitt självförtroende åkte till botten och det känns fortfarande piss.

Söndagsångest x 1000 och dessa hjärnspöken gör mig galen

Fredag och sovmorgon, sedan så skiner solen som bara den. Det kan helt enkelt inte bli så mycket bättre. 
Dock ska jag åka till skolan alldeles snart, vilket kanske inte är så roligt... Hade gärna vela stanna hemma och rida ut i skogen med hästarna.. Men det får jag väl ta imorgon eller nått istället!

Idag när jag kom hem ifrån skolan så tänkte jag ställain dagens dressyrträning med Cosmo eftersom att jag hade fruktansvärt ont i huvudet och febern började krypa fram. Sedan hade jag pajjat mina handleder idag på idrotten då vi tränade vollyboll så jag kände att kroppen sa emot att fara och träna. 
Men mamma gick ut i stallet och packade & fixade Cosmo så det blev alltså träning ändå.

Proppade i mig lite treo och sedan så var jag uppe på hästryggen igen, taggad som vanligt.

Är inget jag ångrar nu i efterhand då jag hade en väldigt fin och dyr häst och Hanna min tränare sa väldigt fina ord så det kändes riktigt bra. 

Den här hästen är allt för bra alltså, han har en sån härlig inställning till allt!!

Tränade framdelsvändningar, ställing & förvändgalopp!

Såg dessa ridbyxor ifrån hööks nya vårkollektion och dem föll mig i smaken direkt. 
I LOVE THEM. 
Slår vad om att dem kanske är väldigt svåra för många att tycka om då dem sticker kanske lite i ögonen, men det skriker bara Ida om dem! Lite outside the box och riktigt fräna.

Har ridit något dressyr pass i manegen på SRK med Cosmo sedan så åkte även Brunisen med så han var igång i kanske en halv timme sedan var han trött. Kul att "lillen också får komma med och göra något.. Lillen kanske inte var de rätta namnet för honom då han är liksom "några" kilon överviktig, men han är ju våran lilla bebis ändå.

Klockan börjar rinna iväg. Har ett prov imorgon som jag kommer få ett fet jävla F på eftersom jag inte ens vet vad provet handlar om, eller jo hjärnan var det ju men... Sen då??

Aja tröst äter lite chocklad just nu och förbereder mig inför mitt första F här i Burträsk. Helvetets satan... PANIK! 

Sedan så ska jag även till tandläkaren imorgonbitti. Satan vilket oflyt... Fast har egentligen inte något som helst problem med att gå till tandläkaren. Jag tycker det är jävligt skönt faktiskt!
Brukar störa mig jätte mycket på tandläkarrädda personer, jag menar... Man är ju så jävla fräsch i käften när man kommer där ifrån och det är ju verkligen en jätte härlig känsla...?

Däremot har ju jag en BIG frisörskräck men det är en annan femma. Det är liksom ens rapunzel-hår som ska ramla ner till backen och då förbereder man sig för att väntar i år på att det ska växa ut igen?!

Nä godnatt nu Onsdag, vi syns imorgon kära "dagbok"!

Det här inlägget har ni väntat länge på va? Det skulle jag gjort iallafall... 

Lilla Monsun är 107 cm hög och 11 år tror jag. Han är typ världens snällaste och gör aldrig några shettis dumheter alls. 
Det är min granne som är 5 år gammal som ska ha honom hemma hos oss. Det följde även med en vagn till honom så vi har kört honom lite och sådär. Jag red honom även lite igår vilket var jätte roligt!

Han är även tävlad 70 cm hoppning och LC dressyr, han kunde även skänkelvikning igår när jag provade. Grym shettis alltså!!

Dagens träning gick bra, mer än bra... Den gick suveränt.
Han hade så mycket power, kändes det som. Dock så tyckte jag inte alls att filmen ger rättvisa, sådär kändes det verkligen inte.

Han tar rätt galopp efter hinderna, vilken stjärna. 

Började dagen med ett försök till ett dressyr pass med Cosmo på ridplanen, men det var helt omöjligt. Han var galen! Han bara studsade omkring och galopperade på stället och hade igen som helst fokus på mig. Men som jag sagt tidigare så värderar jag energi till 100% så han fick helt enkelt busa istället. Känner inte för att börja bråka med honom och tvinga han till arbete, sån är inte jag. Då kan man istället låta dom få springa och göra några bocksprång och sedan brukar dom vara lite mer fokuserade. Men jag arbetade som sagt ingenting idag utan han fick busa och ha roligt sedan så gav jag mig. 

Sedan så åkte även Symfonie till Umeå, hemmet var helt okej så ingen mer att säga om det! 

Kvällen spenderades i ridhuset med 4 lösa bus-sugna hundar, sedan bar det av hemåt. 

Klockan är ställd på halv 7, grejerna packade... Imorgon blir det träning med Cosmo för Lotta Sjöberg f.d Schultz!! 

Kommentarsfältet på det förra inlägget lämnades tomt efter varje gång någon läst igenom det, precis som jag trodde.

Annars är jag på ett ganska bra humör denna morgon, varför vet jag inte. Skönt är det iallafall!
Senare kommer Lina hit och sedan ska vi åka och leverera Symfonie till en tjej i Umeå som ska ta över henne. Varför jag följer med är endast för att vi ska in på donken sedan... hehe..

Men innan dess ska Cosmo få bli trimmad och eventuellt att Bella får komma ut.

Det blir nog banan för Cosmos del, kul!

Ni kan förbereda er inför ett rörigt inlägg, för jag vet inte ens vad jag vill ha ut med detta inlägg. 
Jag är bara så trött på alla, så därför känns det bara som att jag vill skriva ut lite hur jag känner just nu.

 

Det jag är trött på är folk som aldrig vågar säga emot, folk som inte vågar stå upp för sina vänner, eller folk som kanske inte ens vågar stå upp för sin egen familj. 
Jag är uppfostrad i en familj där man alltid skyddar den andre, även om det kräver att man själv får ta sparkarna i magen.

Tidigare några år tillbaka var jag ofta i konflikter med lärare osv och såklart så blev ju mina föräldrar inblanade. Mina föräldrar lyssnade alltid på min verison utav det hela och om det var så att det var jag som hade rätt i det hela så kämpade alltid dem för att jag skulle få rätt också. Men det fanns ju också även gånger då det var jag som hade fel och då fick jag veta det också att liksom "Ida, nu hade du faktiskt fel" även om jag har riktigt svårt att acceptera att jag gör fel. Det är bara sån jag är.

Men det jag skulle vilja säga om den grejen är att det faktiskt inte är så många föräldrar som gör så, alltså lyssnar på sina barns versioner och stöttar dem. Varför? Jag vet faktiskt inte. Men det var ofta det hände så för mina vänner, och det händer fortfarande. 

Sedan en annan grej... När vänner inte stöttar varandra. Samma sak här, jag är van i min gamla klass i Sorsele att vi stog alltid på varandras sida. Hade en kompis en konflikt med en lärare och jag tyckte hen hade rätt, ja då jävlar käftade jag också emot läraren. Inte fan sitter man väl och håller käften?

Det är det som jag hatar med min nya klass. Ingen vågar säga ett skit och jag blir så jävla förbannad på varendaste jävla kotte. Alla tittar ner i sina bänkar och säger ingenting... Varför? Det är ju så varje gång.

Sedan nu när jag ändå sitter här och öppnar upp mig lite om den "nya" klassen och sådär så kan jag ju lika gärna säga att jag inte alls trivs i den. Fast det kanske ni redan listat ut eftersom att ingen står bakom ens rygg, då är det inte så lätt att trivas.

Skulle jag få välja skulle jag inte tveka att få börja i min gamla klass igen, de är dom som jag har växt upp med. Det är endast dem som jag vill åka på klass resa med, det är endast dem som jag vill gå ut 9an med.
Det känns fortfarande som att jag bara är och hälsar på den här "nya" klassen och snart ska jag åka hem igen. 

Det finns några personer i min "nya" klass som verkar ha något emot mig. Kan dra upp lite som har hänt... Ibland sitter det ett fet jävla lås på mitt skåp som lärarna ibland får knipsa upp, ibland har jag fast tryckta mackor på skåpet och har även fått blöta tamponger i min väska som jag märkte då jag kom hem och skulle packa upp väskan, jag har även fått kommentarer på ask där det står tillexempel att alla vill att jag ska byta skola och att alla hatar mig. Och har även fått lappar i skåpet någongång där det står "//alla i klassen"
Är detta okej? För ingen säger ju någonting, så det måste ju vara okej? Eller är det verkligen det? Är det jag som överreagerar? Är jag för känslig? Är det så här det ska vara?

Det som jag reagerar över mest är inte allt som händer runt mitt skåp eller på min ask utan det jag blir ledsen över är de andra som ska föreställa mina vänner, de som jag umgås med och pratar med.. - Dem som inte vågar säga någonting. De som tittar på när allt händer medans jag inte är närvarande. 
Det är de som jag blir riktigt ledsen över.

 

Jag flyttade till Burträsk för att börja om på nytt, fixa till mina betyg som nästan låg på botten. Fixa min brutna själ och må bättre. Men hittils är det bara mina betyg som är fixade. Visst det är väl bra, men jag vill inte gå i den här klassen. Det får mig inte att må bra.

Åkte förbi stan en sväng efter skolan med Lina. Royal besökte vi såklart för att kika på lite schabrak, hittade tyvärr ingenting förutom ett schabrak ifrån Equiline som jag suktat efter länge, dock är det lite dyrt 989:- så det får helt enkelt vänta ett litet tag...

Men sedan så hittade jag en jacka ifrån Equiline, riktigt snygg faktiskt! Så den fick följa med hem! Kändes nödvändigar med en jacka än ett schabrak... Men schabrak behövs ju också ;) 

Hejsan! Åkte hem tidgare ifrån skolan idag då jag känner mig lite krasslig, jag kan verkligen inte vara på skolan då jag mår dåligt eller ens bara har huvudverk... Då kan resten utav klassen förvänta sig ett monster ifall någon skulle säga fel sak..

Tänkte vila upp mig nu inför hoppträningen som jag har ikväll, är riktigt taggad!
Hoppat bana inför instruktör tror jag vi aldrig riktigt gjort förut, isåfall en liten bana. Vi får väl se hur det går ikväll, har en känsla att det kommer gå bättre än vanligt eftersom att han nu är rakad, får ju ut så himla mycket mer utav träningen då!

Det är många just nu som bloggar om deras tidigare hästar och ponnyer så jag tänkte följa strömmen och göra det jag med. 

Min första häst tror jag aldrig att jag har nämnt om i den här bloggen, kanske någongång för länge sedan men inte som jag kommer ihåg.

Precis innan jag fyllde 13 år så bestämde sig mamma för att jag skulle få en häst, på foder till en början.

Som alla andra häst tjejer så var ju en häst den största drömmen som fanns så jag kollade inte så värst mycket på utbudet som fanns utan jag var bara glad ifall den hade fyra ben och en mule liksom.

Mina föräldrar kunde ingenting om hästar utan det var bara jag som hade ridit två terminer på ridskola när jag var 10 och tidigare så hade jag bara ridit andras hästar nån gång bara så där.

Vi hämtade iallafall hem en gammal travare (standard - billiga) Han var 149cm hög och var 14 år tror jag?

Jag hade han på foder i 2 veckor tror jag, sedan så köpte vi honom. Min mamma frågade mig innan köpet om jag verkligen ville ha honom, jag tror hon visste då att jag egentligen inte ville ha honom. Men jag ville inte krångla till det för mina föräldrar så jag sa att jag ville köpa honom endå.

Varför jag inte ville ha honom var för att han var den segaste och tråkigaste hästen jag ridit i hela mitt liv. Jag har alltid velat ha fart och fläkt, men han var raka motsatsen. 
Visst han var snäll och så, men det var nog bara för att han inte orkade göra något motstånd. 
Red man på uteritt var han alltid 50 meter bakom alla andra. JAG HATAR SÅNA HÄSTAR!

Nä jag var bara totalt jävla less på honom, hur mycket foder man än gav honom, hur mycket man än drev, vad som än hände runt om kring honom så hade han pasta fulla huvudet. Han var så jäkla trög alltså.

 

Tillslut kände jag inte för att fara till stallet, varför skulle jag göra det när det inte är roligt att rida? Är det roligt att rida när hästen inte tycker det är roligt att bli riden?

Han såldes till en tjej som uppskattade honom för den han är, vilket jag inte gjorde. 
Och jag fick min sago häst Bella som man aldrig kan få trött. PERFECT MATCH!!

Missade bussen imorse, men hade ändå "oviktiga" lektioner så jag kände att det gjorde inte så mycket.
Dagen har spenderats ute i stallet, passade på medans det var ljust ute så är jag ledig hela kvällen.
Det var bara -16 grader ute också, skönt att få lite uppehåll ifrån den riktiga kylan...
Tränade galoppintervaller med Cosmo, vilket han tyckte var väldigt roligt! Många bocksprång och bakutsparkar bjöd han på... Tokhäst!

Nu ska jag slå igång en film om andra världskriget som vi arbetar med på SOn, skulle se klart filmen idag på lektionen egentligen men det missade ju jag så jag passar på att se klart den nu!

Äntligen är björnpälsen väck! 

Emma hjälpte mig att raka honom, och jag har aldrig varit med om att Cosmo stått så stilla. Han verkade själv tycka att det var riktigt skönt att få bli naken. Jag rakade ena sidan på honom, det är första gången jag rakar någonsin så det vart lite snett och sådär, Cosmo vart även otålig i slutet eftersom han har stått i nästan 2 timmar så jag hade ingen möjlighet att fixa till de som vart knasigt på min sida. Så nu får han vara lite sen och hackig på ena sidan. Huvudsaken är iallafall att han inte behöver plågas i ridhuset nu längre!

Klockan är bara nio och nu ska jag slå igång kvällens avsnitt utav Paradise Hotel! Dafuq tänker ni säkert, ph börjar ju inte förens klockan 22...? Men på swefilmer så finns redan dagsavsnitten ute på sidan vid 8 tiden, bra va? Då kan man pausa när man vill och se avsnitter före alla andra! 
Myskläder är ON och har slängt ihop lite hemmargjord glass med bananer och cocos, mums!!

Jag har diagnosen ADHD - Något jag aldrig vågat skriva ut förut eftersom det är något som jag skäms över. Många uppfattar adhd som en dampig unge typ, men adhd kan vara på många olika sätt. Det vanligaste med adhd bland tjejer är nog koncentrationen (basic, de flesta vet nog de) Sedan impulsproblem - gör saker och tänker efter. uppmärksamheten & socialasituationer.
Uppfattar sig ofta som avvikande från den klassiska flickrollen. I tonåren får flickor oftare stora svårigheter i form av ångest, depression och låg självkänsla. Missbruk av alkohol och droger. 

 

Här är film ifrån torsdagens dressyrträning, som jag skrev då så var han helt underbar. Efter det fick han vila i två dagar (tills idag alltså) och sumeringen utav idag = KUNG!

Han var så sjukt pigg och framåt, skulle ut i skogen och rida på en ganska lång väg där höll han på och göra skänkelvikningar och till och med i galopp?! Aldrig hänt förut att han ens gjort så rena skänkelvikningar i trav, men idag kunde han dom till och med i galopp. Jag vände för att rida lite på planen så mamma fick kolla & filma.

Denna hästen blir fan dyrare och dyrare för varje vecka... Han gjorde mig på riktigt bra humör idag♥

 

Hur som helst här är filmen ifrån i torsdags och även ett klipp ifrån idag!!

 

Bella har stått inne inatt, det är lite små stormigt ute och hon är ganska känslig så hon fick komma in. 

Så jag har varit ute och mockat åt henne, dessvärre hade hon tagit sig ut ut boxen så jag fick mocka stallgången.. 

Nu är det frukost som gäller framför tvn, mys!

Nu har jag köpt ett par stigbylgar. Det vart ett par JIN, även fast jag hade nästan uteslutat dem. 

Det är ett par begangade så jag har fortfarande råd att köpa ett par soft up. Köpte bara dessa JIN för att dem var billiga och sedan blir det roligt att matcha med dem eftersom att dom är röda!! 

Sovmorgon & kortdag idag, kunde inte bli så mycket bättre! Eller jofan, det är fredag vilket gör allt helt perfekt. 
Ikväll blir det bara att vara hemma och ta det lugnt. ...Fast varje gång jag har skrivit att jag ska vara hemma och ta det lugnt en helgkväll så har det alltid slutat med att jag har åkt någonstans och röjjt... Typiskt mig ;)

Orkar inte rida idag. Shit vilken latis jag är, men jag orkar verkligen inte idag. Får jätte dåligt samvete, men det har typ kommit cp mycke snö inatt och Cosmo har ändå inga sulor... 
Men ska hur som helst ta in honom lite senare så ska han få sitt foder. Han har just börjat med ett protein foder så vi får väl se om han blir biff snart. HOPPAS!

Sumering utav dagens dressyr träning: Så jävla fin!

Har äntligen börjat få bukt på hans dressyrsida och det känns så himla bra. Jag är helt säker på att det finns en liten dressyrgubbe gömd inom mig någonstans, det är ju så himla roligt!!
Hanna, min ridlärare sa att vi var redo att börja tävla, snart. Sedan sa hon även att hon tycker det är så himla stor ridskillnad på honom sedan i somras. Nog för att jag vet det själv också. Nu menade jag inte att låta "snobbig", utan det syns och känns så jäkla tydligt vilken finare häst han har blivit med tanke på att han varken kunde höger galopp, ta stöd på tygeln, flytta för skänkeln eller någonting typ när jag började rida honom. 

Det jag menade är att det är så roligt när man får höra att det har skett med sin häst, ibland sitter man och nöter och nöter och tror man aldrig kommer någon vart. Så man behöver nog lite bekräftelse för att ta sig någonstans.

Tränade idag på skänkelvikningar, galopper, ökningar och lite annat. Skänkelvikningarna sitter inte än, tycker det har varit de svåraste att lära honom... Han har ju så jäkla svårt att få med bakdelen och sedan så svarar han inte på skänkeln. Ska vi gå framåt så behöver jag nästan inte röra i honom, han är ju riktigt pigg men direkt han ska flytta åt sidan så går de trögt som attan..

Men det kändes så himla bra idag ändå! Det finns lite film på min instagram: Afalmo

Igår så åkte jag, Lina & Viktor upp till ridhuset och tränade. Cosmo under mig, Lina på backen och Viktor med kameran i handen uppe på läktaren.

Ställde upp en hel bana för en gångs skull med till och med omhoppning. 
Sista hindret i "grundomgången" var på ungefär 130 cm (höhöhö) resten utav banan låg på 110cm.

Tyckte att han hoppade banan riktigt riktigt bra. Vi har inte hoppat någon så hög bana förut. Denna var med riktigt knepiga svängar, kombinationer osv. Men han fixade det riktigt bra så där tyckte jag vi höjde lite självförtroeende. 
Dock när vi styrde emot 130 hindret så hoppar han alltid av för sent (då det är lite högre hinder) så han tar med sig någon bom ibland. Sedan så skönk hans självförtroeende och då vägrade han såklart. Så vi sänkte ner sen så tog vi banan igen istället vilket gick bra som tur var!

I slutet så pajjade mitt finger igen, smällde i det riktigt rejält förra veckan då jag flög av och svullnaden går inte riktigt ner... Mamma och Lina tycker jag ska åka och kolla upp det eftersom jag knappt kan använda fingret... Men är det en spricka eller något så gör ju dom på sjukan ändå ingenting åt det, så det känns för ovärt att sitta i nån timme och vänta på min tur på sjukan sedan bara få ett svar: Ah det är en spricka, ta de lugnt några veckor. Ah fett ovärt.

Snart ska jag ut till Cosmo och ge honom foder, han får vila idag sedan så har vi dressyr träning på SRK imorgon! Kul!! har inte en riktig dressyr träning på mer än ett halvår!!! 

Har ju dressyrat med Cosmo men inte inför tränare med dressyrsadel och hela kittet. Sedan så har han ju varit väldigt orutti i dressyren så det är inte förns nu jag kan börja säga "dressyrträna" 

Har lite olika mål som jag vill uppnå under det nya året, för både Bella & Cosmo men även för mig själv också.

Tycker det är himla roligt att läsa vad andra lägger upp för mål inför ett nytt.
Så jag tänkte skriva ner mina mål så får vi se i slutet utav det här nya året vad som blev uppnått! 

Jag är så nyfiken på vad detta år har att bjuda på, skulle helst vilja spola igenom året för att få se.

• Gå ut grundskolan med betyg som jag är nöjd & stolt över
• Finna livsgnista / bli gladare / Finna mig själv
• Bättre sits!!
  
• Våga tävla och inte glömma banor

Dessa bilder togs på mig och Bella i augusti. Varje gång jag går in i detta album så blir jag så himla glad över att se en sån fin häst som jag faktiskt äger. Men sedan så blir jag även arg och ledsen över hur dåligt jag mådde efter detta pass. Det gick verkligen riktigt uselt och när jag fick se istället de hundratals dåliga bilderna (som man egentligen inte lägger ut) så bestämde jag mig för att aldrig mer rida "dressyr" på Bella. Inte på de sättet iallafall.

Jag har aldrig ridit på ett så dumt sätt i hela mitt liv förut dvs ryck i munnen, in me hälar osv. Men jag hade verkligen fastnat i helt fel typ av ridning då..
Bara för att få dessa kort då det ser så himla lätt och enkelt och hör och häpna HARMONISKT ut. Men så är inte faller i verkligheten...

 

Visst, det är väl egentligen en självklarhet att man lägger ut de bästa bilderna, men när man ser på resten utav bilderna "de dåliga bilderna" alltså, att hästen gapar med munnen eller kanske att händerna inte ens är jämns med varandra så tror jag att det är dags att börja fundera över hur du egentligen rider, inte bara lägga de bilderna i sopkorgen.

Efter detta ridpass pratade jag lite med Lina över hur min ridning hade spårat och vi kom iallafall fram till att Bella skulle inte få bli utsatt med den ridning jag hade fastnat i. Hon fick alltså gå i hagen med sina kompisar istället för att hon skulle få slippa de obehag som jag förmodligen gav henne. 
Bella har alltid varit den hästen som alltid har velat arbeta och göra saker, men så kommer vi till de stunder då hon vägrar gå en meter framåt. Det var alltså ett rop på hjälp eller ett högt STOPP från hennes sida. 
Och vi lyssnade, och det gör mig faktiskt stolt över oss!

Om hon ska ridas nu, så rids hon på ponnyhackamore eller mjukt böjligt gummibett med anatomiskt träns.
Men även om jag har en snäll utrustning nu så betyder inte de att jag fortfarande rider likadant, ner usch och fy. Jag spyr på dessa bilder. Har ändrat på mig helt när jag rider och det känns så himla bra!!

Varför jag lägger ut de här bilderna är för att jag vet att det finns så himla många andra där ute som det är precis likadant för, som fastnar i samma ridning och tror att "det är så man rider"... Tänk om!!
De fina bilderna där längst upp är inte ärliga någonstans... 

Det blev en kort vistelse hemma hos Pernilla, men 99% av tiden var vi dubbelvikta av asgarv. Denna person får mig att må så himla bra alltså! 

Vi har till och med hunnit smida lite planer inför Brännbollsyran 2014 som är ändå 5 månader bort. Men har man roligt så går tiden fort så jag får se till att ha de så roligt som möjligt så kanske vi snart redan är i Umeå och dansar röven av oss till bra musik. TAGGA!!

När jag och Pernilla ses igen har jag ingen blekaste aning om... Hoppas det hinner bli någon gång innan Yran. 

Har ju faktiskt inte träffat Pernilla sedan i somras, shame on us.. Dock så har vi typ haft kontakt med varandra varendaste dag. Hehe

Den nya ponnyn står i transporten just nu. Tänkte fota honom lite imorgon om vädret tillåter! 

Nu vill jag bara att resan går fort så jag får komma in i stallet och mysa med honom<3

Kuel Kuel!

Mamma skulle ner till Sollefteå och hämta hem en ny häst och jag bestämde mig i sista sekunden för följa med, fast att bli avsläppt i ullånger och bli upplockad dagen efter. 

Vad det är för häst kan ni få veta senare då jag är hemma i Skellefteå igen, ska bli himla skoj att få träffa han ;)

Nu tänkte jag ta och visa bilder på Cosmo's pappa, ifall ni inte har sett honom förut.

Han heter iallafall Camiell Flamingo-Z och är ett holländskt varmblod som är född 1998 och inporterades då till Sverige/Flyinge. 

Han är placerad i svår hoppning, han hann bara få ca 30 stycken avkommor innan han blev drabbad utav pungbråck. Då fick han alltså bli kastrerad för att rädda honoms liv.
Just nu så tävlas han mest bara i dressyr.

Exteriört utlåtande:
"Maskulin, långlinjerad hingst. Lång väl ansatt hals, välutvecklad manke, djup i bog och bål, långt sluttande kors. Nöjaktigt korrekt. Taktmässig och avspänd skritt. Taktmässig, bogfri, välbalanserad trav. Tappar ibland ut sina bakben något. Poäng: 88878=39"

Cosmo och han verkar vara väldigt lika i kroppen osv!

 

Alltså känslan idag... Den kommer jag leva på länge! 

Tränade för Lina idag igen. Före våra pass så bestämmer vi alltid vad som vi ska lägga mest fokus på under just det passet så vi vet vad vi ska göra för övningar just den dagen.
Idag hade vi fokus på att byta galopp och för att kunna byta galopp måste han vara med i bakbenen. 

Jag jag först red fram i alla gångarter så kände jag redan då hur fin han va... Började med att göra lite öppna och sluta på långsidorna, Cosmo tyckte det var riktigt svårt men började fatta bättre efter ett tag och även bakbenen började komma igång. Sedan så travade vi över "ökade" travbommar, vet inte hur jag ska förklara men han fick iallafall ta längre steg så att han var tvungen att länga på stegen baktill.
Fick även med bakdelen där riktigt mycket. Han jobbade i en så sjukt bra form, har aldrig haft så bra känsla!!

Sedan övningarna vi gjorde för att byta galopp var serpentinbågar, så himla basic övningar som är guld för Cosmo.

Hade hinder vid mitt linjen så han kunde byta galopp över dem.

Sedan så hoppade jag en kombination, tidigare när jag har hoppat kombinationer så har jag inte kunnat korta honom mer än ett galoppsprång på 7 meter, men idag så fick jag in ett galoppsprång på 5 meter. 
Så det kändes roligt att vi har utvecklats.

Svävade på rosa moln under passet så jag hade inte en tanke på foton eller film... Så synd då det verkligen kändes hur bra som helst.

Sedan så red jag även Emmas häst Yippie, en dressyr fux 17 år. Kul var det, men han var riktigt jobbig att rida. Alltså han var ju inte svår att rida men inte lätt heller, sedan så var han ju jätte snäll men han var ändå jobbig att rida på något sätt, alltså jag som ryttare blev ju helt anfådd. På de sättet menar jag att han var jobbig att rida. Det var riktigt kul att rida honom faktiskt! Så himla nyttigt för mig som aldrig rider nån annan häst än Cosmo & Bella. 
Emma ska nog även rida Cosmo på söndag så får jag se någon annan rida honom, och det är även riktigt nyttigt att låna ut sin egen häst :)