Det var så länge sedan jag bloggade regelbundet så jag kommer inte ens ihåg hur man bloggar, asså jo jag vet ju hur man går in och skriver ett inlägg.. Men för att få till det där extra, eller ens hur man börjar skriva ett inlägg rätt för att dra till sig uppmärksamhet utav er.. För att få er att börja läsa inlägget istället för att skrolla vidare.
Here we go.

Jag kan väl börja med att säga att jag förtillfället ligger i min underbara säng i Skellefteå, som jag förövrigt funderar på att sälja.. Har hittat en helt underbart fin & lyxig säng i närheten för inte alls ett så dyrt pris.
Nog om sängar så undrar ni säkert vad jag gör i hemma i Skellefteå, det är så att vi har precis haft lov och just nu håller jag på med praktik. Tänkte att det kunde vara väldigt skönt att jobba av 2 veckors praktik hemma i Skellefteå.
Men nu medans jag har varit här hemma har jag funderat så otroligt mycket, på vad jag egentligen vill.

 

Okej, med handen på hjärtat så kan jag säga att jag inte alls är nöjd med Sveriges Ridgymnasium jag hade förväntat mig så otroligt mycket mer.

Jag har bott i skåne nu sedan i mitten utav Augusti, det kanske inte är så jätte länge men tillräckligt länge för att hinna känna efter. Okej, ska förklara bättre... Det har varit så himla många tillfällen jag känt att jag vill hoppa av, av så himla många anledningar men jag har alltid tänkt "nä men jag ger det en månad till, då kanske det känns bättre" men hur många gånger ska man behöva tänka och intala det till sig själv? Tillslut kommer man till en punkt då väckarklockan ringer, och för mig ringde den nu när jag kom hem och diskuterade mina känslor för mina föräldrar, då förstog jag och insåg "det är inte värt det"

Här tänker jag skriva ner några anlednignar till varför jag tänker hoppa av Sveriges Ridgymnasium

• Det började väldigt tidigt med mycket bråk, från höger och vänster. Det har varit riktigt mycket tjafs. Jag har inte trivts på mitt boende, då jag inte kännt mig riktigt välkommen. Jag har även fått mordhot på min häst som jag varit tvugen att polisanmäla. Mordhotet kom ifrån en som gick i min klass. Vad gör skolan åt det, ingenting faktiskt. Det blandar in psykologer till den tjejen som sa skulle döda Cosmo, men inget mer händer. Det kallas tydligen för skolans handlingsplan, som de tjatade om tiohundratusen gånger innan jag brann av. Handlingsplan, handlingsplan, handlingsplan.. Bryr man sig helt ärligt?
  Jo men det är viktigt att ha en handlingsplan, men då ska den fan i mig innehålla något också. Nä men på denna skola får man mordhota fram och tillbaka utan någonspeciell konsekvens.
  Däremot blev flickan avstängd från skolan då hon skrev "fuck you bitch" på min kompis hästannons. Det var farliga grejer alltså....Kan lova att det var långa meningar och storabokstäver och många utropstecken från min sida - muntligt.
  
  
• Under årskurs 1 inhåller ingen som helst hoppning i kursplanen, det är i princip bara markarbete. Vår hopptränare får alltså inte lägga upp en bana eftersom att det inte ingår i kursplanen. Utvecklas vi något?-nepp. Vi är tillbaka på ruta: Number One.
  Ska vi hoppa på fritiden är vi tvugna att ha en person som är myndig på marken. De flesta tar ju dit sina föräldrar, mina föräldrar har ju dock en aning längre till min skola än vissa andra.
  
  
• Jag kan inte tävla i överhuvudtaget, jag som är en oerfaren tävlingsryttare behöver betydligt mycket mer tid på tävlingsbanan för att skapa rutin. Men eftersom att mina föräldrar bor 140 mil ifrån mig har jag ju faktiskt ingen som kör eller någon transport.
  
  
• Det finns tusen olika grejer som är negativt med att gå på Bökeberg, det är så otroligt mycket skit där och så otroligt mycket grejer som jag stör mig på. Skulle även vilja tillägga att det är viktigare för skolan att det är snyggt i stallgången eftersom att "skolan ska alltid vara i uppvisningsskick" än att vissa hästar inte får vatten i boxarna. Hästarna får heller inte äta mat i hagen. Ibland kommer alla hästarna även in klockan två på dagarna och går ut halv nio på morgonen dagen efter, det är inte konstigt att alla ridskolehästar går sönder heeela tiden eller även att elevers egna hästar får kotledsinflammationer hit och dit. Cosmo har varit toksvullen flera gånger. Han har även fått allergiska chockar några gånger. Han har fått utslag över hela kroppen som han har kliat på så han har varit skinnflådd. Allergin kanske inte har något med skolan att göra, men grejen är den att man får ingen hjälp eller något svar. Jag menar jag går på en hästskola där det ska vara erfarna människor som ska hjälpa en. Men helt ärligt så har jag faktiskt slutat gå till mina lärare och be om råd eftersom man får aldrig något vettigt var.
  

Min dialekt har jag definitivt tagit med mig ner till skåne, och den verkar vara populär att skratta och påpeka på ett roligt sätt eller ah, ibland kan det vara jobbigt ifall det verkligen är något jag få fram och det enda som folk lägger märke till är hur jag uttar orden och meningarna.

Deras dialket där emot har jag vant mig med, ibland kan det vara roligt för mig också att påpeka hur dom uttalar sina ord men jag har ingen att skratta med om ni förstår hur jag menar. ;)

 

Ni har inte hört så mycket ifrån mig på länge, men detta är faktiskt den första kvällen jag är hemma själv i mitt rum med lite fritid. 

Har sovit borta, har haft vänner här och det har antigen blivit sena kvällar eller så har jag somnat direkt jag kommit mig fram till en säng.

Cosmo mår bra, perfekt skulle jag inte alls vilja säga men det funkar. Även om han står på en fet anläggning skulle jag inte kalla det för ett lyxliv, inte för honom i överhuvudtaget. Han står ute i hagen max 8 timmar (8-15-16) och så står han inne i boxen i 16 timmar.... FATTAR NI HUR MYCKET DET ÄR.. Jag blir arg, men mest ledsen för Cossis skull. Det är helt sjukt många timmar, och jag personligen kallar det plågeri. 

Men det finns inget jag kan göra åt det, blir det så att skolan ordnar sig en lösdrift så finns det inte en chans att han får stå kvar i sin box. Vad det än skulle kosta.

 

Jag trodde att Cosmo skulle vara jätte orolig nu när jag flyttade ner honom hit och han skulle få stå i en box (han är ju inte så van det som ni kanske förstått) men han är helt ärligt lite död i humöret.. Han är jätte glad när jag rider honom, då går han lite nuts. Men han är neutral i hagen (som han aldrig brukar vara, han brukar busa som en tok) och han står mest bara i boxen och tråkar tycker jag. 

Han är svullen i ena benet fram och tillbaka, han har med handen på mitt hjärta ALDRIG varit svullen förut, inte ens när han skar upp hela hoven. Men nu när jag ställer honom på box så är han svullen fram och tillbaka på lite olika ställen på ett bakben. Direkt han går ut i hagen/rider så går det bort på direkten.

Önskar över hela mitt hjärta att de bygger en lösdrift.

Det händer inte så mycket mer för mig än långa dagar i stallet, jag längtar hem galet mycket och jag ser så mycket fram emot att komma hem på höstlovet och ha 2 praktik veckor uppe i norrland. Goshh alltså.

Ska njuta varenda minut/sekund.

Bella, fyfaaaan vad jag saknar henne. DÖRRRRRR så jävla mycket inombors. 

 

Sommarlovet är över och nu har jag börjat på gymnasiet, i skåne dessutom.

Första skoldagen gick snabbt, vi började trots allt klockan 1. Har inte hunnit tagit så mycket kontakt med min klass än, men imorgon ska vi ha lite gemenskaps-lekar, jaaa ni vet. Men förövrigt ser det ut som en lugn klass och verkar vara trevliga. 
2 personer hänger jag ofta med, det är Nicoll och Fanny. Båda är ifrån Danmark men pratar båda riktigt bra svenska, i princip flytande!

Igår trimmade vi tre lite tillsammans i ridhuset, Nicoll rider western på sin häst Pokie & Fanny rider hoppning på sitt palomino sto Amadieu. 
Pokie står förövrigt tillsammans i hagen med Cosmo nu och dom trivs så himla bra!!

Cosmo har varit lite stressad då vi just kom hit men blev lugn då han fick ställa sig i sin Box snett mitt emot CC.

Nu är vi iallafall påväg tillbaka till Kristianstad för att hämta Cosmo och även stanna och äta efter vägen. 

Nu har jag sagt hejdå till största delen av min familj och jag & mamma, och Cosmo såklart har börjat röra oss neråt. 

Många tårar kom då jag sa hejdå till Bella men jag vet att hon har det så sjukt bra hemma på gården med Brunis och mosse, och såklart världens bästa medryttare. Super service får dem också utav min familj.

Det kommer att vara sjukt jobbigt att vara 140 mil ifrån min familj och vänner, om det är värt det vet jag inte än. Det får tiden utse, är det inte värt det så kommer jag att flytta hem. Vi får se helt enkelt. 

Dock har jag nästan all släkt på mammas sida där nere, vilket känns som en liten trygghet!

Uppe hela nätterna sover halva dagarna, det är så det ser just nu iallafall. Saker och ting börjar bli lite roligare, vet inte men just nu skulle jag vilja stanna tiden, just NU mår jag bra. 

Har nu på senare tid börjat komma en person väldigt nära, en person jag mår väldigt bra utav att umgås med. Vi har umgåts nästan varje dag nu!
Det är en person som jag kommer sakna väääääldigt mycket då jag flyttar till skåne, för vet ni vad??? Jag kom in i Svedala och kommer alltså till 100% att flytta till skåne i slutet utav sommaren och börja på SRG svedala. Jag och Cosmo är taggade!!

 

IDAG har jag och Cosmo hopptränat för Erica Cox, det var verkligen ett tag sedan vi hopptränade för någon så det gick lite sisådär. Cosmo var helt Crazy bananas i början och han trodde att han var en bockmaskin efter varje hinder men sedan så ställde han sig och kissade i typ 5 minuter och då lugnade bockningarna ner sig och han kunde koncentrera sig.

Hoppning är en färskvara och det märktes veeeerkligen idag. Shit, tyckte att en 100-110 bana kändes som 120. 
Men Cosmo hoppade jävligt bra, bilder kommer sen, Sandra fotade! 

 

 

Sista terminen på årskurs nio rullar igång med stormande fart. Tidpunkten är här då det är dags att välja gymnasium, någon känner enorm press över vilket val som kommer att styra dess liv och någon annan kanske känner sig väldigt lättad av sluta grundskolan och att valet är väldigt enkelt.

Jag känner mig varken stressad eller stensäker, jag är lugn men kluven.

Min framtid är redan solklar så där behöver jag inte fundera över någonting, jag utbilda mig till Hippolog med inrikting till ridlärare. Jag vill alltså bli en bra tränare. 

Detta är för att jag vill bli hästförsäljare och kunna rida hästarna på bästa sätt. 

Då vill jag alltså börja ett bra ridgymnasie med bra förutsättningar för träning. Alltså bra tränare, bra ridhus med bra underlag, bra ridvägar, allt på samma ställe. 

I början utav ht-13 alltså i början utav 9an så var jag fast bestluten om att gå i Svedada/Bökeberg Sveriges ridgymnasium efter att varit där och hälsat på. Det är alltså nere i skåne, och tyvärr är det lite långt bort. Men jag var som sagt fast besluten att söka dit, det verkade vara ett ridgymnasium med bra kvalité! Fredrik Jönsson som hopptränare, super fin anläggning!!!, och helt gratis med stallplats, hö är gratis. Bara foder alltså tex krafft som kostar och spån & gödselhantering. Sedan så får Cosmo vara med på mina ridlektioner så han kommer att vara färdig utbildad då eftetr tre år när jag tar studenten!

Men så fick distansen mig att tänkta om... 140 mil hem, kommer jag att klara det?

 

Det började diskuteras mellan mig och en kompis att söka till Piteå, var helt inne på att gå där tills idag då det fick mig att tänkta om ytterligare... Det gymnasiet har ingenting som jag vill ha. Jag kommer att bo på skolan vilket kommer att kosta lite sedan så finns inte någon som helst möjlighet att ha Cosmo där, närmaste stall ligger 20 minuters gå avstånd bort. Jobbigt att gå lite mer än 40 minuter per dag. Plus att det då kommer att kosta säkert 2000 i månaden att stalla upp honom någonstans. Sedan får han inte vara med på mina ridlektioner heller. Så då måste jag börja köpa lektioner till mig och Cosmo vilket kommer att bli några hundra i månaden ytterligare. 

Så alltså kommer det att bli billigare för mig att gå på ett bättre gymnasium.
Det är mycket att fundera över...
Betala mer och gå på ett sämre gymnasium som är 8 mil hemifrån, eller betala mindre på ett bättre gymnasium 140 mil hemifrån ?? Vad hade ni gjort??

Idag var jag och mamma och tittade på ett utav srg's skolor, i Svedala. 
Det verkade vara en riktigt bra skola och jag kommer nog att söka till den. Det är bara det att det är 140 mil hem till Skellefteå vilket känns sjukt drygt och jobbigt... Mycket att fundera över.