eqiterapeut

idag så rullade äntligen eqiterapeuten in på våran gårdsplan. efter långt funderade, alldeles för långt så bestämde vi oss för att hon skulle få titta på bella.

jag har ju länge tyckt att de har varit något med bella, jag har alltid haft känslan av att hon har haft ont någonstans osv, då hon ändå är 20 år gammal nu och när jag köpte denna dam slängdes hennes huvud fram och tillbaka, och de kan de göra forfarande. men vi har haft tandläkare på henne och de vart faktiskt bättre till en del, då hon hade så mycket problem i munnen då jag köpte henne. att hon hade skavsår i munnen ifrån bettet då hon hade "hakar" ifrån tänderna och försökte då trycka iväg bettet med tungan så tillslut blev det skavsår.

vissa förseslog då att jag skulle börja använda bett som antingen hade en tung-frihet så hon inte kunde trycka iväg bettet ifrån sig eller ett skarpare bett för att jag skulle få bättre kontroll på henne så hon inte slängde med huvet 24/7, men varför i hela friden ska jag blunda över att hon visar att hon har ont?

idag var eqiterapeuten här iallafall, och jag har gruvat mig så in i norden över den här dagen, jag väntade bara på att få höra att hon var skräp som inte gick att rida längre. jag hade ställt in mig på det så mycket så jag började känna mig okej vid det läget. för vad som än händer så skulle jag tusen gånger heldre aldrig rida den där hästen igen, än att låta henne plågas av att ha mig på hennes rygg. för den där hästen betyder mer än världen för mig.
så jag väntade bara på orden... men just dom orden att jag aldrig skulle få sitta upp på henne mer, eller ens få ha henne kvar kom aldrig.
Utan min häst har rygginflammation - vilket gör att hon har försökt komma undan smärtan genom att inte gå i form, eller kika upp i himmelen, kamelhästen.
men min häst har haft ont för att jag har suttit på hennes rygg, hoppat över höga hinder, galopperat över gröna ängar de fortaste hon velat. för hon älskar de så mycket så hon har aldrig protesterat på de sättet. och de kan jag säga gör ont i mig, att jag har låtit de gå så fruktansvärt långt. att jag har låtit min häst ha haft ont under en lång period gör mig helt förstörd.

jag ska fixa de här för alla pengar i världen, för de är hon värd min fina underbara häst.

jag älskar dig


 

Kommentarer
Postat av: Sofia

Blir alldeles tårögd av att läsa detta, förstår precis hur du känner. Än om jag vet att de inte är till någon tröst..
Men håller alla tummar & tår att de går över så hon slipper ha ont!!
Kram

Svar: tack så himla mycket! Kram!
ida hedlund

2012-10-15 @ 22:57:36
URL: http://sofiahalvardssons.devote.se
Postat av: Anonym

Ponny borde få slippa att bli riden i fortsättningen. Har hon haft ont i ryggen så länge så finns det risk att det "sätter sig mentalt" och hon kommer inte att kunna slappna av med någon på ryggen. Och är hon dessutom 20 år så borde hon få slippa den stressen. Man kan ju ändå mysa på med prommisar och leva ett gott liv som pensionär :-)

Svar: Det har du rätt i. men vi vet inte riktigt hur länge hon har haft ont i ryggen eller hur länge hon har haft inflammationen. så visst de kan sätta sig där föralltid eller bara komma och gå helatiden de vet jag, den chansen finns. men de finns även en chans att min häst blir bra igen och vi gör allt just nu för att få det att gå igenom. så hon ska slippa ha ont i ryggen. och de gör vi för hennes skull också då vi som kännt henne så länge vet att hon skulle inte klara av att bli pensionär just nu. visst hon är 20 år gammal...men de vet inte hon! hon tror fortfarande att hon är en häst på 4 år som har ett helt liv framför sig. skulle hon få börjas skrota runt i hagen redan nu skulle hon bli helt förstörd.
nu låter de som bara en massa skit jag säger. men jag känner henne som ingen annan, och hon mår inte bra av att stå, eller bara få gå ut och gå.
de har hon redan gjort i många år innan jag köpte henne, och tro mig hon mådde inte bra..
de bästa den där hästen vet är att ha mig uppe på ryggen och bara få galoppera så fort hon vill!
bella älskar även att hoppa, men löshoppa tycker hon är skit tråkigt. för då sitter ju inte jag där uppe. så ibland så måste jag hoppa upp på henne då vi löshoppar för att hon ska tycka de är roligare som alla andra hästar.
hon är speciell, tro mig eller inte.
ida hedlund

2012-10-19 @ 01:03:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0