Hade ställt in mig på en sommar hemma i byn, Sidbergsliden. 

Jag fick ett brev i brevlådan idag, från Trelleborgs kommun stog det. Jag fick veta för några dagar sedan att jag hade kommit in på Bökeberg men fick ändå den där känslan i magen liksom "tänk om jag inte tagit mig in" men det stog att jag var antagen och att vi skulle samlas i Bökebergs arena kl 13.00 den 18 augusti. 

 

Eftersom att jag längtat så länge efter detta så känns det fortfarande overkligt.
Det känns som att det är så långt bort kvar och jag behöver inte oroa mig, men det är inte riktigt så längre. Det är bara någon ynka månad kvar, jag har bara unge fär en ynka månad kvar hemma....

 

Och det var där jag började detta inlägg.......

 

Hade ställt in mig på en sommar hemma i byn, Sidbergsliden. 

Men ihelgen så åker jag tillbaka till Ullånger, helgen ska där spenderas med de vanliga underbara i ullånger sedan så åker även Sandra med mig dit ner! Vi ska åka på Sundsvall Horse Show och titta på massa fina hästar. Sedan söndag så åker Sandra hem, tillbaka till Skellefteå,,,, men jag då?

Det verkar just nu som att jag kommer att åka på jobb igen, det tag emot.. Jag vill vara hemma, med mina hästar. Hade bokat in träningar för Erica i tre veckor framåt men jag måste ha pengar just nu och det känns som att detta är enda sättet. 

Det enda jag kan tänka på är Bella, min älskade Bella. Hur i helvete ska detta gå. Finner mig själv i tårar redan, hur jag jag kunna flytta?